Lillagris

I just can´t take it anymore, just go if you want it, don´t think about me, just say the words and go...let me stay here alone...and die...

Sitter och lyssnar på denna låt, om och om och om och om igen...förberder mej för det värsta, förbereder mej för att du ska säga dom ord som får hela min värld att rasa, orden som kommer eka i mitt huvud för alltid, orden som ingen vill höra och som ingen helst vill behöva säga. Orden som får folk att ta livet av sej, får folk att bli galna och spårar ur. 3 ord som kan skapa världskrig i skallen på den som får dom orden riktade mot en.

Men så finns det dom andra 3 orden som alla vill höra men som inte alla får höra så ofta, jag får aldrig höra dom så jag har glömt hur det låter när du säger det till mej. Jag försöker tänka på senaste gången men det är bara i ett sms eller när du sa fel namn. Du vet vilka ord jag vill höra men antagligen inte kommer få höra någonsin igen från dej så jag har nästan tappat hoppet om att det ska bli bra igen.

Tänker på i somars...åland, fisket, kärleken, skratten, busen, ja det som verkade stanna kvar på åland men som inte följde oss hem till sverige igen. Jag vill dit med dej igen och hitta det.

Jag fattar inte hur det kunnat bli såhär, jag har inte gjort något, bara berättat en sanning, en sanning du inte klarade av att höra och istället för att försöka förstå och ge mej stöd så blev du eld och lågor. Trodde först att du tog det okej eftersom du bara ställde några frågor men sen bröt helvete loss, du röt till åt mej och tittade på mej med den blcik som visar att du är sårad och förbannad, för vad? för att jag var tvungen att öppna mej? Hade det varit bättre om jag bara hållit käften? Jag förstår inte och nu vill du inte träffa mej, inte prata med mej och du vet inte ens om du vill ha att göra med mej längre, allt på grund av att jag har ******** *******.