Tilbaka från farfar
Hej, nu är jag tillbaka från att sagt farväl till farfar... vi åkte till sjukhuset/boeendet han bodde på i sina sista dagar, när vi kom in i hans rum och jag fick syn på honom var det som att få en skyffel i ansiktet. Jag trodde att jag skulle svimma när jag såg farfar liggandes i sängen, sovandes med gapande munn och gulblek hy. Låg där med händerna över varandra och en rosa ros emellen...Jag var tvungen att se ner i golvet för att det var så hemskt. Det var första gången jag såg en död människa, det är inte alls som att se ett dött djur. Man ser så mycket annorlunda ut som människa eftersom vi inte har någon päls.
Efter att tårarna på hela familjen började rinna så vågade jag kolla upp på farfar, jag kunde inte sluta titta för det kändes som i en film, jag ville att han bara skulle ta ett andetag och vakna igen och må som innan han blev sjuk. Jag kommer gråta mycket ikväll. Vill helst vara med någon kompis som kan sysselsätta mej. Det kommer bli en lång natt...
När jag sa att farfar dog strax efter 4 (förra inlägget) så hade jag fel, när vi pratade med en sjuksköterska så berättade hon att farfar dog ca 15:40. Det sjuka är att när vi passerade grisslingebadet på väg hem kollade pappa klockan på sin mc och sen visade 15:38. Han hade egentligen ingen anledning att titta på klockan men gjorde det ändå. Jag tror att det var just då farfar lämnade jordelivet... Det som är ännu mer stört är att 10-15 minuter innan farfar dog lämnade Christer (farbror) farfar för att åka hem till sej.
Jag är glad att farfar inte behövde vara ensam vid bortgången för sjukvårdarna kände på sej att det var dags eftersom farfar hade varit orolig på morgonen och sen hade han sett jätte dålig ut under hela dagen. De satt med farfar och höll hans hand ända tills han hade somnat in helt och de sa att allt hade gått lugnt till. Undrar om farfar hade hållt sej vid liv bara för att Christer skulle "slippa?" vara med när han dog.
Att ha sett farfar död kommer säkert ge mej mardrömmar... men jag önskar honom lycka till och hoppas att han varit nöjd med sitt liv.
Vila i frid farfar lilla <3
Efter att tårarna på hela familjen började rinna så vågade jag kolla upp på farfar, jag kunde inte sluta titta för det kändes som i en film, jag ville att han bara skulle ta ett andetag och vakna igen och må som innan han blev sjuk. Jag kommer gråta mycket ikväll. Vill helst vara med någon kompis som kan sysselsätta mej. Det kommer bli en lång natt...
När jag sa att farfar dog strax efter 4 (förra inlägget) så hade jag fel, när vi pratade med en sjuksköterska så berättade hon att farfar dog ca 15:40. Det sjuka är att när vi passerade grisslingebadet på väg hem kollade pappa klockan på sin mc och sen visade 15:38. Han hade egentligen ingen anledning att titta på klockan men gjorde det ändå. Jag tror att det var just då farfar lämnade jordelivet... Det som är ännu mer stört är att 10-15 minuter innan farfar dog lämnade Christer (farbror) farfar för att åka hem till sej.
Jag är glad att farfar inte behövde vara ensam vid bortgången för sjukvårdarna kände på sej att det var dags eftersom farfar hade varit orolig på morgonen och sen hade han sett jätte dålig ut under hela dagen. De satt med farfar och höll hans hand ända tills han hade somnat in helt och de sa att allt hade gått lugnt till. Undrar om farfar hade hållt sej vid liv bara för att Christer skulle "slippa?" vara med när han dog.
Att ha sett farfar död kommer säkert ge mej mardrömmar... men jag önskar honom lycka till och hoppas att han varit nöjd med sitt liv.
Vila i frid farfar lilla <3
Kommentarer
Trackback
